- vilken röra; en svensk räv i Paris

Filmfestivalen lider mot sitt slut, och imorgon visas den avslutande filmen The Tree. I genomsnitt har vi nog sett två filmer om dagen, och när jag igår…”kväll” insåg att jag skulle upp tre timmar senare och se en två och en halv timma lång Sovjet-kalla kriget-film, bestämde jag mig för att ta en filmfri dag och sova en timma extra. Väl gjort, tycker jag. L är jättedöd och tyckte inte att filmen var så jäkla bra när allt kom omkring.

Annat intressant vi sett (urval) är Tamara Drew, Simon Werner a disparu, Biutiful (kommer antagligen att få guldpalmen, om vi tippat rätt), Fair Game, och Hors de la loi.  Alla filmer rekommenderas starkt, starkt, starkt. Hors de la loi har skapat jättedebatt här, och igår när vi skulle in till den första visningen, 8.30 på morgonen, var det så fullt av kravallpoliser att entrén, med dubbel visitering istället för en enda gång som vanligt, tog en halvtimma istället för de vanliga fem minutrarna. Bombhot, demonstrationer. Sånt där ni vet.

Filmen handlar om frihetskrampen för Algeriet. FNL, mord, misär, bilbomber, vapensmuggling, och franska poliser som vägrar se likheten med Algeriernas frihetskamp och deras egen bakgrund i resistansen. Med mera. Det är en mycket bra film, L och andra fransmän tycker att den förespråkar våld som lösning och trort att araber kommer att börja att tycka att det är okej att använda våld mot fransmän. Jag tycker att folk har en sorglig människosyn, och att man får ta filmen för den tid och situation den utspelar sig i. Frankrike ockuperade och förtryckte sina kolonier vid denna tid, det är väl ingen som börjar mörda tyskar bara för att de sett en film om andra världskriget heller?

Hur som helst sprängdes inga av nazisteras bomber, och filmvisningarna blev efter vad jag förstått en succé.

—–

Annars har vi varit en sväng till Nice, och tittat på Nice Open. Hanna tittar på tennis? Ja, jag kan knappt tro det själv. Det enda tråkiga var att Söderling förlorade. Vafan. Först ägde han belgaren, sedan fick han plötsligt problem, slutligen vände han hela situationen, kom tillbaka, och det blev en jävla nagelbitare till match där båda kunde vinna in i det sista. ARGH.

Efter som Nice är en sprillans ny turnering så var det dessutom ganska tomt, men alla de stora spelarna var där. Men nog om tennis (hur FAN kunde han förlora mot belgaren? Han ska ju ta sig till minst final nästa vecka i franska öppna, för att inte förlora sina poäng! …han vilar säkert sig. Vi säger så.)

—-

Vi åkte också en sväng till Europas näst minsta land (efter låtsaslandet Vatikanen). Monaco ligger ungefär en och en halv timma bort om man tar strandvägen via Antibes och Nice från Cannes (och tillbaka på motorvägen tar det bara 40 minuter). Vi tog hela dagen på oss att ta oss tid, och det är verkligen ”vägen, som är mödan värd”. Vi stannade till och njöt av omgivningarna, kollade upp konstiga hus och nöjesfält vi ska tillbaka till i augusti, stannade till på en undangömd nudiststrand och badade nakna… Det var toppen.

(Och badet sedan! Vattnet var skitvarmt för maj…tyckte jag. Loic kom i en bra stund efter och var snabbt ur igen. Nöjde sig tydligen med att stå på stranden och titta på när vikingaflickan plaskade runt, skrattade glatt, och fick saltvatten i ögonen när de stora vågorna rullade in och gjorde illvilliga försök att välta flickslyngeln. På stranden fanns också en källa med sötvatten som kom ned från berget där man kunde skölja av saltet när man badad färdigt – snacka om naturens under!)

Monaco var….för att upprepa ett facebookuttalande: lite äckligt. Lite för rikt, lite för höga hyror, lite för blanka bilar, lite för mycket skatteparadis, lite för mycket ”hundra kvadrat och hälften upptas av ett kasino”. L tycker att jag är fördomsfull, och jag tror att det stämmer. Ärligt talat tycker jag att redan Cannes är lite väl …”flärdfullt”, och då var Monaco etter värre. Men det var roligt att se landet, och Montecarlo som man ju snubblar in i när man åker omkring där.

(L var jätteglad över att kunna åka runt i Formel 1-banan som ännu var tydligt inbarrikerad och utmarkerad. Vi åkte hela svängen runt och L memorerade den för att kunna kolla var olyckorna skedde på inspelningen av loppet. Han hade jätteskoj….jag vill ha den halvtimmen av mitt liv tillbaka. Nu.

…det finns vissa intresseskillnader i vårt par.^^)

——

Vi har fortsatt att lära känna delar av Ls stora familj. Hans moster Katty är en toppenkvinna med två underbara ungar (Ls kusiner alltså) på 11 och 8. Jag funderar på att försöka klona dem istället för att spela roulette i genbanken i framtiden.

Hittills har ja nog klarat mig bra med mina ”första intryck”, hoppas jag. Det har varit en himla massa människor att träffa, och än mer kommer det att bli när vi kommer tillbaka ett tag i augusti. Så långt tycker jag hemskt mycket om allihopa. Visst kommer de från en helt annan kultur, och jag håller mig undan politiken så länge (jag håller det rumsrent i alla fall), men jag kommer jättebra överens med alla så långt.

—–

Tre tentor kommer upp nu i veckorna, och den första har jag redan på tisdag, timmarna innan vi tar tåget tillbaka mot Paris. Det kommer nog att gå bra. Hittills har tentorna gått bra (VG på alla utom en. Där betygsskalan är IG.G.VG) och jag bryr mig ju faktiskt inte om att få det högsta betyget så länge det är engelska.

Erasmusutbytet är ju i land och jag har börjat att ta kontakt med min kontaktperson på Nanterre, Paris XII, som kommer att bli mitt universitet från första oktober eller när-de-nu-börjar i Frankrike. Nu är bara målet av avsluta Engelskan med okej betyg, och sedan hitta ett barjobb eller dylikt. Det ska nog gå utan problem, peppar peppar…. Kommer att besöka varenda irländsk och skotsk pub jag känner till (det är konstigt, men de verkar alla anställa just svenskor).

Hoppas ni har det bra därhemma. Vilka som nu läser. (Ni suger på att kommentera. Hej räcker. Förfasiken.)

BISOUS <3